Färdas i tid och rum med guran från Danguitar

Världen längtar efter att du ska dela med dig av dina gåvor. Det är i varje fall känslan man får av att titta på alla musiker som sprider glädje omkring sig var de kommer. Oavsett om publiken består av flera tiotusen eller bara en enda person som lyssnar i ett par hörlurar.

Musik har en förmåga att överbrygga de flesta hinder som dyker upp här i livet, till och med tid. För vem kan inte känna känslan av förr när man lyssnar på The Beatles fenomenala ”With a little help from my friends”.

En resa över sex strängar

Just denna förmåga hos musiken – att transcendera tid och rum – är något som alla som spelar ett instrument eller sjunger känner väl till. När man sitter där och gnolar på sin gura från Danguitar så försvinner det ibland timmar på ett bräde. 
Plötsligt hajar man till och inser att man just har befunnit sig i en helt annan dimension ett tag, för att sedan vara tillbaka på jorden igen.

För visst är det så det känns när man sitter där och bara jammar eller nöter skalor.

Okej, allt är inte kul hela tiden. Många går nog vilse i tanken om att det kommer att komma en musa och inspirera en varje gång man börjar spela. Mer ofta än sällan så handlar det helt enkelt om att orka nöta sig igenom saker för att komma dit man vill.
Det finns inte något magiskt piller som gör att man plötsligt har en färdig låt, eller en färdig inspelning.

Precis som med allt annat i livet ligger det hårt och fokuserat arbete bakom all sorts framgång, hur stor eller liten denna än är.
Sysslar man dock med något som man älskar och brinner för så tenderar det där hårda arbetet att kännas lite lättare.
Framför allt om man delar drömmen med goda vänner.